Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett Systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

Föreliggande studie har behandlat kultur och Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till Systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till Systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra Systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller Systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med Systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts.

Omvårdnad självständigt arbete II.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande Systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omSystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized.

Idag finns en mängd olika varianter av att arbeta med Systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Kvalitetsarbete har två olika syften, dels kvalitetsförbättringar och dels kvalitetssäkring. Med kvalitetsförbättringar menas att kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process där man systematiskt strävar efter ständiga förbättringar. Kvalitetssäkring innebär att säkerställa kvaliteten på en produkt eller tjänst genom att säkerställa kvaliteten på det löpande arbetet. Eftersom kvalitetssäkringstrenden har kommit att inbegripa alla olika delar i verksamheter, inte bara de som är lätta att mäta och utvärdera, har vi intresserat oss för hur man arbetar med kvalitetsarbete och kvalitetssäkring av ledarskap och detta mynnade ut i vårt syfte:Vårt syfte är att studera hur konsulter, kvalitetssamordnare och chefer på enhetsnivå resonerar kring möjligheten att kvalitetssäkra ledarskapet samt hur man arbetar med kvalitet kopplat till ledarskap idag.Den teori som vi utgått från berör huvudsakligen standardisering, kvantifiering och generellt kontra specifikt ledarskap.